Står
I tisdags fick jag få äntligen träffa lilla Nova, som nu är hela en månad gammal! Hon var jättesöt och åkte omkring i en sportig röd vagn. När jag tittade ner i vagnen och fick se en bebis blev jag så glad och Nova verkade glad att se mig också för jag fick ett vackert leende av henne när hon fick syn på mig.
Av tant Jessica fick jag en bitgrej som man har i frysen för att lindra kliandet i tänderna, det var snällt av henne att tänka på hur jobbigt det är när tänderna kommer ut.
När vi fikade så stod jag helt själv, inga problem! Jag har sedan upprepat denna bedrift vid ett flertal tillfällen på hemmaplan och föräldrarna är såklart imponerade av hur stadig jag är. Mamma säger att jag måste vara så stadig för att jag har låg tyngdpunkt, men jag vet inte vad hon menar med det.
Jag tränar också en hel del på att gå och börjar få in ganska bra snits på att promenera omkring med min lilla trävagn. Det jobbiga är att föräldrarna tror visst att jag är gjord av porslin och springer efter mig hela tiden och fångar mig om jag råkar vingla lite. Utan deras "hjälp" hade jag kanske tagit mitt första steg nu. Men de vill nog bara väl!
Pappa och jag har varit och hälsat på farmor och farfar lite i veckan också och jag har som vanligt fått nya saker. Bland annat en jättefin bok som farmor köpt som jag hoppas att hon kommer att läsa för mig.
Igår var mamma och jag hos mormor på kvällen och fikade lite och gick på promenad. Jag satt i vagnen och vinkade till Skorpan nästan hela tiden. Skorpan är en jättesöt, och temperamentsfull jack russel som tillhör min mormor. När jag blir större ska det bli så roligt att få leka med henne.
Atlas och Axel stannade kvar hos mormor och ska vara där i helgen. Det är väldigt tyst och tomt här hemma utan dem.
Mamma ska strax iväg och jobba några timmar men sen när hon kommer hem så bär det av till Skåne så det är nog bäst att jag går och packar nu.
Många kramar
Holger
Av tant Jessica fick jag en bitgrej som man har i frysen för att lindra kliandet i tänderna, det var snällt av henne att tänka på hur jobbigt det är när tänderna kommer ut.
När vi fikade så stod jag helt själv, inga problem! Jag har sedan upprepat denna bedrift vid ett flertal tillfällen på hemmaplan och föräldrarna är såklart imponerade av hur stadig jag är. Mamma säger att jag måste vara så stadig för att jag har låg tyngdpunkt, men jag vet inte vad hon menar med det.
Jag tränar också en hel del på att gå och börjar få in ganska bra snits på att promenera omkring med min lilla trävagn. Det jobbiga är att föräldrarna tror visst att jag är gjord av porslin och springer efter mig hela tiden och fångar mig om jag råkar vingla lite. Utan deras "hjälp" hade jag kanske tagit mitt första steg nu. Men de vill nog bara väl!
Pappa och jag har varit och hälsat på farmor och farfar lite i veckan också och jag har som vanligt fått nya saker. Bland annat en jättefin bok som farmor köpt som jag hoppas att hon kommer att läsa för mig.
Igår var mamma och jag hos mormor på kvällen och fikade lite och gick på promenad. Jag satt i vagnen och vinkade till Skorpan nästan hela tiden. Skorpan är en jättesöt, och temperamentsfull jack russel som tillhör min mormor. När jag blir större ska det bli så roligt att få leka med henne.
Atlas och Axel stannade kvar hos mormor och ska vara där i helgen. Det är väldigt tyst och tomt här hemma utan dem.
Mamma ska strax iväg och jobba några timmar men sen när hon kommer hem så bär det av till Skåne så det är nog bäst att jag går och packar nu.
Många kramar
Holger
Kommentarer
Trackback