Holgers Dagbok

Det blev inte någon långpromenad i morse. Vi gick bara en liten sväng, sen gick vi hem och lämnade hundarna och mamma och jag traskade iväg och mötte farmor utanför hos min gammelfarmor (pappas farmor).
Vi fikade hos gammelfarmor och jag var jätteblyg och ville mest hålla mamma i benet men när vi varit där i ett par timmar började jag känna mig säkrare och då tordes jag till och med riva ut tidningskorgen och tömma städskåpet :)

Efter gammelfarmors så gick vi upp på stan och köpte vinterkängor till mig och så hem. Om det var svårt att gå i tennisskor så kan ni bara tänka er hur det är att försöka ta sig fram i vinterkängor. Pappa sa att jag såg ut som en robot.

Föräldrarna och jag var ute och gick en sväng och sen gick vi hem för att äta men jag ville inte ha något särskilt. Tand nummer tolv är på väg ut och munnen är väldigt svullen så det gör lite ont att äta tycker jag.

När mamma, jag och hundarna var på kvällspromenad så började jag gallskrika och kasta mig i vagnen. Mamma fick för sig att jag var hungrig och ringde pappa och bad honom komma ner med en flaska lelle till mig. Jag åt i vagnen och det var mysigt att ligga där i overallen och mumsa lelle och titta på stjärnorna men när lellen var slut kände jag mig lika eländig igen och började gallskrika. Vid det laget hade vi kommit några kilometer på väg. Mamma vände om hemåt men jag skrek. Jag tycker faktiskt att hon kan bära mig ibland!!!
Hon bar mig! Vi tog många pauser och testade nästan varje bänk i parken. Det var mysigt och roligt tyckte jag och hundarna att sitta ute och umgås:)

Nu är det natt och jag måste sova så jag orkar köra igång tidigt i morgon igen.

Godnattkramar
från
Holger